<p style="text-align:center;">Jag älskar marmor det vet nog de flesta som följt mig genom åren och det är mitt nummer ett i materialval när jag flyttat och framförallt kök ska göras i ordning. Fast egentligen, det har bara hänt två gånger, vindsvåningen på Odengatan och sekelskifteshuset vi bor i nu. Sen har jag alltid valt att ha både matbord och soffbord i marmor. Till en början färdiga som man klickat hem från någon designer men de senaste har varit något jag satt upp själv. Det börjar alltid med att jag hittar en skiva som är något utöver det vanliga och gärna har en historia kopplat till sig. <br> </p><figure class="image"> </figure><figure class="image"> </figure><p style="text-align:center;"><br>Som den här i vardagsrummet. Jag hittade skivan på Blocket och föll pladask även om den fortfarande var i en trälåda och säljaren hade bara fotat det lilla hon kom åt mellan springorna. Men jag vet alltid vad jag vill ha när jag ser det och här viste jag bara! Jag sa till Kim att vi ska bara en sväng till Gustavsberg och hämta en ny marmorskiva, inte så stor då den faktiskt bara är 90 x 90 men det visade sig sen på plats att vi inte hade med en vanlig marmorskiva att göra, det här var på riktigt! Så pass att det behövdes bärselen till att lyfta den då den väger runt 170-180 kg. Jag vågade inte titta på Kim och Ville som kämpade med den förrän den efter mycket om och men var på plats, då kunde jag säga visst var den fin! Från Argentina med båt hade säljarens föräldrar tagit hit den.</p><figure class="image"> </figure><p style="text-align:center;">När jag för ett tag sen sålde mitt fantastiskt fina marmorbord som jag haft senaste åren så hade jag faktiskt bestämt mig för ett stort gediget mörkt träbord. Jag hade en längtan efter något nytt och var i både hjärta och huvud helt klar med den förändringen till jag helt plötsligt föll tillbaka till mitt marmorbegär och där står det nu, också efter mycket om och men, en marmorskiva på 150 ø, 3 centimer tjock och med en tyngd på över 200 kg. Mina män behövde inte hjälpa till med nåt, det här löste jag helt på egen hand med leverantören och dennes fraktmän sent i söndagskväll. Men det var med hjärtat i halsgropen ändå. </p><figure class="image"> </figure><figure class="image"> </figure><figure class="image"> </figure><p style="text-align:center;">Så nu är det bara att börja bjuda hem vänner på middagar som vi tillsammans med kan skapa liv i det genom mörkröda ringar från vinglas, lite spår av stearinljus och allt annat som hör det härliga livet till! <br> </p>
